Utlandsflytt eller längre vistelse i annat land på grund av jobb eller långledighet har varit en trend under lång tid för svenska familjer. Med barnens skolplikt ingår också ett mycket viktigt beslut att välja skola, där svenska utlandsskolor tenderar att vara det populäraste alternativet. Länge fanns det enbart skolor som var godkända av Skolverket, men på senare år har det även startats icke godkända svenska utlandsskolor. Vad är egentligen skillnaderna mellan dessa skolor och vad får skolvalet för konsekvenser för ditt barn på både kort och lång sikt? Det är frågor som är högst relevanta och av stor betydelse att du som förälder har koll på inför ett skolval utomlands.
En godkänd svensk utlandsskola av Skolverket
För att räknas som en officiell och godkänd svensk utlandsskola av Skolverket krävs att skolan får statsbidrag från Sverige. Ett godkännande innebär bland annat att skolan är under tillsyn av svenska Skolinspektionen. Syftet med tillsynen är en övergripande granskning och kvalitetskontroll av verksamheten som inspekterar att skolan följer de regelverk som den svenska läroplanen och skolplikten innefattar. Huruvida en svensk utlandsskola godkänns eller ej regleras och avgörs enligt förordningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519) samt Skolverkets föreskrift SKOLFS 2008:9 om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Rätt att sätta betyg
En godkänd svensk utlandsskola har också rätt att sätta svenska betyg enligt svensk lag. Detta gör det möjligt att få ett giltigt betyg tillika “bevis” på barnets kunskaper som kan användas när barnet eventuellt återvänder till en skola i Sverige. Gemensamt för alla 14 godkända svenska utlandsskolor i världen är att de får statsbidrag och har rätt att sätta betyg för utbildning i förskoleklass samt årskurs 6. Vissa skolor har även godkännande för betygssättning i högstadie och gymnasie. Den reguljära undervisningen på en godkänd utlandsskola hålls på svenska och infriar “så långt det är möjligt” den utbildning som elever får i Sverige samt följer de svenska läroplanerna. Skolor som inte undervisar elever i högstadiet och gymnasiet reguljärt erbjuder istället ofta handledning i kombination med extern och statligt godkänd distansundervisning via Sofia Distans och Hermods Distansgymnasium.
En icke godkänd svensk utlandsskola av Skolverket
Begreppet “svensk utlandsskola” är inte varumärkesskyddat, vilket innebär att vilken privatskola som helst i utlandet får kalla sig det. Faktum är att det enda som krävs för att starta en svensk skola i ett annat land är ett godkännande hos det aktuella landets myndigheter. Viktigt att känna till är dock att om skolan inte står under svensk tillsyn är det osannolikt att den godkänns av värdlandet. Detta är till exempel fallet i Spanien, där spanska skolmyndigheter kräver att internationella skolor ska vara officiellt godkänd av hemlandet och stå under tillsyn av hemlandets skolväsen. Det är med andra ord inte Skolverket som bestämmer om en svensk skola i ett annat land kan starta eller inte. Det finns skolor som utåt sett kallar sig för svenska utlandsskolor som menar att de följer svenska läroplaner, men om skolan inte är godkänd av svenska Skolverket är skolan heller inte beviljad statsbidrag. Det betyder i förlängningen att skolan inte har rätt att sätta svenska betyg och den står heller inte under tillsyn av Skolinspektionen. Skulle du vara osäker på om en skola är godkänd eller inte kan du be om skolans så kallade enhetskod, vilket Skolverket enbart delar ut till godkända skolor.
Ingen statlig tillsyn eller granskning
Så, hur fungerar en icke godkänd svensk utlandsskola? För skolor som i praktiken följer svenska läroplaner och har svenska anställda lärare med lärarlegitimation är undervisningen till synes mycket lik en godkänd svensk utlandsskola. Men utan statlig tillsyn av Skolinspektionen är det ingen garanti att skolan granskas och följer de regler som finns inom svenska läroplaner. Av den anledningen kunde till exempel den svenska icke godkända utlandsskolan Eastern Swedish School i thailändska Ban Phe verka under lång tid, innan Expressen berättade att skolan varken haft arbetstillstånd för lärarna eller tillstånd från thailändska skoldepartementet.
Saknar rätt att sätta betyg
Då icke godkända utlandsskolor saknar rätten att sätta svenska betyg ger dessa skolor istället ofta andra typer av skriftliga omdömen till elever som ett “bevis” för genomfört ämne eller årskurs. Dessa typer av omdömen kan dock inte likställas med ett betyg enligt svensk lag. Det kan riskera att skapa problem vid den eventuella återkomsten till skolan i Sverige. Detta på grund av att det inte är någon garanti att lärarna eller rektorn på skolan i Sverige accepterar något annat än giltiga svenska betyg när en ny eller nygammal elev ansöker om att börja på skolan. Gällande högstadie- och gymnasieundervisning erbjuder även många icke godkända utlandsskolor distansundervisning via onlineskolorna Sofia Distans och Hermods Distansgymnasium.
Kostnader för att gå på en svensk utlandsskola
Gemensamt för svenska utlandsskolor, godkända som icke godkända, är att de är fristående och ligger utanför det svenska skolväsendet. Det innebär i sin tur att dessa typer av skolor tar ut elevavgifter som en del av sin finansiering. Storleken på elevavgifterna varierar och även här finns en skillnad mellan de båda typerna av svenska utlandsskolor. För godkända skolor finns gränser satta av svenska staten att förhålla sig till. Elevavgifterna för de officiella utlandsskolorna ska vara “skäliga med hänsyn till skolans kostnader för verksamheten och det statsbidrag som lämnas, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten” (3 §, 1994:519). För icke godkända skolor finns däremot inga regleringar, utan de bestämmer själva helt storleken på elevavgiften.
Behörighet till statsbidrag
Något som påverkar storleken på elevavgiften för den enskilda eleven är statsbidraget och skolpengen. För en viktig sak att komma ihåg är att även om en godkänd svensk utlandsskola uppfyller kraven att ta emot statsbidrag är det inte säkert alla skolans elever är berättigade bidraget. Faktorn som avgör om en elev är statsbidragsberättigad är om den har minst en vårdnadshavare som antingen under en tidsbestämd period arbetar för ett utländskt företag, blir utsänd av ett svenskt företag eller som studerar med CSN-lån. Är eleven behörig får den en något billigare elevavgift på en godkänd utomlandsskola jämfört med en obehörig elev. På en icke godkänd skola är elevavgiften densamma för alla.
Ta med skolpengen utomlands
Ett fåtal kommuner i Sverige kan också gå med på att låta eleven ta med sin så kallade skolpeng vid en längre utlandsvistelse. Skolpengen är det belopp som alla svenska elever får för sin skolgång och som betalas ut av kommunen till den skola eleven går på. Det finns inget uttryckligt förbud i skollagen mot att ta med skolpengen utomlands, men samtidigt anges heller ingen skyldighet för kommuner att bevilja en förfrågan. För att få ta med skolpengen utomlands kräver kommuner i regel att det handlar om en godkänd svensk utlandsskola som eleven ska gå på. År 2021 hade exempelvis 17 av 25 kommuner i Stockholms län en lösning där de tillät ansökan att ta med skolpengen utomlands när eleven skulle gå i en godkänd utlandsskola, enligt Nacka kommun. Är ditt barn både statsbidragsberättigad samt godkänd att ta med skolpengen utomlands kan du som förälder spara in rejält på elevavgiften på en godkänd skola.
Förhåll dig till skolplikten – ett krav för att undvika böter
Nu när du som förälder har koll på skillnaderna mellan de båda typerna av svenska utlandsskolor ska vi gå in på viktig detalj inför resan, som kan bli oerhört kostsam om den glöms bort eller struntas i. Senaste tiden har det rapporterats allt oftare om fall där familjer rest utomlands utan beviljad ledighet från skolan i Sverige, vilket inneburit ett brott mot barnens skolplikt. Expressen rapporterade om en familj i Solna som krävdes på 40 000 kronor i böter av Solna stad efter att de lät sina barn gå i skola i Thailand under några veckor utan beviljad ledighet från skolan i Sverige. Det är en tydlig trend att Sveriges kommuner blir allt strängare i synen på ogiltig frånvaro i skolan.
Så hur ska man förhålla sig till skolplikten inför en utlandsvistelse där ens barn ska gå på en svensk utomlandsskola? Svaret beror på hur länge du och din familj tänker vistas utomlands. Om ett barn flyttar utomlands och inte längre ska vara folkbokfört i Sverige upphör skolplikten. Detsamma gäller i fall där ett barn som är folkbokförd i Sverige varaktigt vistas utomlands. Det finns inga tidsregleringar för hur lång en utlandsvistelse ska vara för att anses som varaktig, utan det är upp till hemkommunen att bedöma varje enskilt fall. Om utlandsflytten är långvarig eller permanent och man väljer att bosätta sig i det nya landet hamnar elevens skolplikt i det nya landet. Inom exempelvis EU råder skolplikt i samtliga länder. Även i dessa fall är det viktigt att hålla koll på om skolan är godkänd av landets skolmyndigheter eller inte. Detta gäller speciellt för privatskolor som inte följer landets officiella skolsystem, exempelvis en svensk eller internationell skola utomlands.
Ansöka om att fullgöra skolplikten utomlands
Som förälder kan du också ansöka hos din hemkommun om att låta ditt barn fullgöra sin skolplikt på en skola utomlands. Det finns inget gemensamt regelverk för hur kommuner ska förhålla sig till frågan, men gemensamt för alla Sveriges kommuner är att kraven är höga. Innan beslut kan fattas krävs i regel en grundlig utredning av kommunen som kan ta flera månader att få svar på. Generellt kräver kommuner, som exempelvis Stockholms stad och Göteborgs stad, tre saker för att barnet ska få fullgöra sin skolplikt utomlands. För det första ska skolan vara ett fullgott alternativ till utbildningen i Sverige, utifrån faktorn att den följer och har svenska läroplanen som grund i utbildningen. För det andra ska det gå att få insyn i barnets skolgång i skolan utomlands, för att bland annat kunna se om barnet är närvarande på undervisningen. För det tredje ska det finnas mycket starka skäl för att barnet inte kan fullfölja sin skolplikt i Sverige, som att du som förälder fått jobb i utlandet och att barnet måste följa med.